Noll koll på gruvbolagen, berättar DN om i dagens tidning och hänvisar till en artikel i Naturskyddsföreningens tidning Svensk Natur. Vem som helst kan uppenbarligen begära tillstånd att bryta malm och mineraler i vårt land, utan att vederbörande behöver visa upp företagets soliditet eller kapital. Istället hamnar allt fler i konkurs och kommunerna, dvs skattebetalarna, för stå för notan när den miljöpåverkande verksamheten upphör.
"De myndigheter som har att fatta beslut om tillstånd hänvisar till att de följer minerallagstiftningen. I praktiken görs därför inga lämplighetsprövningar. Inte heller behöver bolagen skicka in årsredovisningar", skriver DN.
Man kan undra vad det är för lagstiftning som ger kreti och pleti möjlighet att ge sig på gruvdrift. Vissa bolag har fått tillstånd trots att de befinner sig i en ekobrottsutredning.
Den förra regeringen litade på sina myndigheter (det ska en regering kunna), men ställde uppenbarligen inga följdfrågor. Man är så desperat att få till jobbtillfällen, så allt annat får stryka på foten. Men det kan kosta mer än det smakar, vilket OECD just konstaterat i en rapport om svenska insatser för att öka sysselsättningen. Inget har fungerat.
Sverige ger ett närmast naivt intryck och oseriösa företag gnuggar händerna. En del jobb kanske kan skapas genom att tillsyn och kontroll skärps på de flesta områden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar