Näringslivet klagar på att de inte hittar rätt personal, dvs personal med den kompetens de säger sig behöva. Men det finns heller inte tålamod att se till att få den personalen.
Det tjatas om att snart går 40-talisterna i pension och hur ska vi få folk till jobben. Samtidigt har vi en av Europas högsta ungdomsarbetslösheter.
Det är nog faktiskt så att också här lägger kvartalskapitalismen krokben för sig själv. Alla vill genast ha en person med minst fem års erfarenhet av det arbete man önskar få utfört. Men ju fler erfarna som går i pension, desto färre sökande. Kanske måste man faktiskt titta på vilka yngre personer som kanske inte har erforderlig arbetslivserfarenhet, men väl en utbildning i linje med den man söker.
Men kvartalskapitalisterna kan inte tänka sig att ta tid att lära upp någon, att satsa framåt. Allt genast! är deras motto. Nu är den enda tid som gäller. Personal är bara en utgift och ses inte som en långsiktig investering i företaget. Allra helst vill man använda bemanningsföretag så vi slipper alla sociala åtaganden.
Men denna inställning göder inte bara en ökande osäkerhet i samhällsekonomin, utan också sämre kvalitet i arbetet och t o m korruption. Varför vara lojal mot ett företag som inte är intresserat av sin personal?
Så skapar kapitalistisk kortsiktighet samhällelig alienation. Det som vi ser i Storbritannien idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar