Hanne Kjöller har ingen koll på världens utveckling. I dagens DN uttrycker hon sin skepsis mot utvecklingsbistånd. "Finns det enda exempel på ett land som rest sig ur fattigdom?" frågar hon.
Ja, det finns, inte minst Sydkorea som hon tar som exempel på ett land som rest sig utan bistånd. Sydkorea fick mycket bistånd från Japan och USA på 50- och 60-talet.
Målet för det svenska biståndet är: Att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Inte att skapa tillväxt per se som t ex Timbro fått för sig är biståndets roll. Däremot att skapa förutsättningar för det, genom att t ex stärka institutioner som bankväsende, rättssystem och finansmarknader, liksom stöd till utbildning och hälsa.
Sen kan Hanne Kjöller med fördel gå in på Gapminder och se professor Hans Roslings beskrivningar av utvecklingen i världen. Det har tagit utvecklingsländerna 30 år att nå så långt som det tog t ex Sverige 100 år att få till stånd samma typ av utveckling. Detta har givetvis inte skett utan bistånd.
Sedan är det självklart så att handelshinder och EUs m fl jordbrukspolitik bidrar till att motarbeta utveckling. Men det ena utesluter inte det andra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar