onsdag 28 september 2016

Vi har inte råd med de borgerliga

De borgerliga kommer med sina skuggbudgetar. Det gemensamma i dem är att de svagaste i samhället ska sättas dit precis som tidigare under alliansens tid. Moderaterna räknar upp hela sitt gamla program med skattesänkningar, bidragstak, gräns för sjukförsäkring och minskad a-kassa. En nyhet är dock att de vill höja restaurangmomsen, vilket ju var ett av paradnumren för alliansen att sänka den för att skapa jobb.
Liberalerna hänger på. De vill ha motprestationer för att människor ska få socialbidrag (eller försörjningsstöd som det numera kallas). De ska arbeta. Fast en av orsakerna till att de får socialbidrag är kanske just svårigheten att få arbete. Det är i alla fall alltid individens fel att behovet av socialbidrag uppstått, inte arbetslöshet, för hög hyra eller svårighet att få bostad.
Och så måste man spara på flyktingmottagandet. Ytterligare en sårbar grupp att ge sig på (inkl den myndighet som ska se till att de får besked om sin status inom rimlig tid.) De har nyss fått mer pengar för att kunna anställa fler och effektivisera processen med asylärendena. Men för de borgerliga betyder effektivitet nedskärningar (och tyvärr verkar Magdalena Andersson hålla med).
Vi vet hur det blir när de borgerliga har makten. Vi har inte råd med det en gång till.

torsdag 22 september 2016

Varför finns religiösa skolor om de inte utövar religion?

Nu rasar debatten om religiösa skolor igen. Jan Björklund kastade ut en brandfackla om att de borde förbjudas. Det hedrar honom. Men liberalerna i hans eget parti har gått i taket och att friheten är hotad.
Jan Björklund är ju en av de ivrigaste förkämparna för det fria skolvalet, så man kan förstå om partikamraterna blir förundrade. Men vissa typer av skolor hör helt enkelt inte hemma i Sverige, det gäller all form av religiösa skolor.
Försvararna säger att de är som vilka skolor som helst och följer den svenska skolplanen. Men om de är det, varför är det då så angeläget att de ska vara religiösa? Är det för att barnen i de här skolorna inte ska komma i kontakt med andra barn med annan bakgrund? En inlåsningseffekt som hela skolvalet för övrigt bidrar till. Och skolvalet handlar ju om föräldrarnas val i första hand, inte barnens.
I Sverige ska religion vara privat. Vårt samhälle är sekulärt och religion får utövas i kyrkor och moskéer och på fritiden. I skolan och arbetslivet hör den inte hemma.
Så stå på dig i den här frågan, Jan.

onsdag 14 september 2016

Vad ska vi ha EU till?

EU-kommissionens ledare, Jean-Claude Juncker, har nu hållit ett linjetal om unionens fortsatta inriktning. Entusiasmen bland EU:s ledare är lägre än någonsin.
Och vad är då huvudnumret? Ett militärt högkvarter! Är det vad EU behöver bäst? Ytterligare en överdimensionerad byggnad att fylla med högt betalda tjänstemän som undrar vad deras roll kommer att vara i förhållande till Nato. Vilket också verkar vara reaktionen på förslaget bland EU-ledarna.
Dessutom verkar man ge upp ambitionen att EU-länderna solidariskt ska dela på flyktingmottagningen. Direkta protester från östhåll. Man tänker inte ställa upp trots att justitieministrarna faktiskt beslutat just detta. EU som "lame duck". Danmark aviserar att de inte ens tänker ta emot kvotflyktingar längre.
Men -en ljuspunkt fanns dock. Kommissionen föreslår att när EU-medborgare jobbar i ett annat EU-land ska landets regler för arbetskraft gälla. Ett förslag från bl a Sverige. Tror någon att detta kommer att genomföras? Jag tvivlar.
Förslag läggs, men axlar rycks på bland medlemsländerna. Vi vill ha de ekonomiska fördelarna, men de jobbiga bitarna med gemensamma regler om det ena eller andra struntar vi i.
Men snart finns inga russin i kakan kvar. Hur länge ska nettoinbetalarna (som bl a Sverige och Tyskland som betalar mest) finna sig i denna form av medlemskap? Storbritannien fick nog (åtminstone folket, tyvärr av mer tvivelaktiga skäl) och EU känns alltmer som en koloss på lerfötter som mest ägnar sig åt att administrera sig självt.
EU kom till för att kapital skulle kunna vandra fritt över gränserna. EU kanske bör reduceras till den inre marknaden, vilken fortfarande tycks fungera. Resten vacklar i sina grundvalar.

måndag 12 september 2016

Större risk med tåg än bil

Åkte tåg förra veckan. Ett mycket trevligt sätt att färdas. Och miljövänligt. Men nu läser jag att på miltals svenska tågsträckor måste hastigheten minska för att underhållet inte skötts.
Det har i decennier talats om att tåg är det mest miljövänliga alternativet att resa. Men under samma decennier har mindre och mindre resurser satsats på tågtrafiken. Den statliga järnvägstrafiken har privatiserats i olika bolag där ingen verkar veta vad det andra gör. Ingen har tagit ett helhetsansvar. Istället för att faktiskt se till att den järnväg vi har faktiskt går som tåget, pratar man i storvulna ordalag om höghastighetståg som inte heller får kosta något.
Det ena behöver inte utesluta det andra, men se nu till att få igång underhållet på eftersatta spårsträckor. Det fattas inte arbetskraft, så det är en prioriteringsfråga. För om man reser med bil i landet kan ingen undgå att märka de ständiga avstängningarna för underhåll och nya vägbyggen. Då fattas aldrig pengar.
Trafiksäkerhet på vägarna har prioriterats med 1+2-vägar med vägräcken över stora delar av landet. När ska detsamma börja gälla tågtrafiken? Nu är det snart säkrare med bil än tåg.

måndag 5 september 2016

Fel fokus i vinstutredning

Det börjar läcka från Ilmar Reepalus utredning om vinster i välfärden. Han tycker att ungefär ca åtta procent är lagom vinstuttag i välfärdsbolagen.
Nu vet jag inte exakt hur direktiven såg ut, men man tycker att det borde handla om vinst eller ej, inte någon sifferlek med procenttal. Man skulle vilja ha en argumentering för varför det är bra att överhuvudtaget ha privat välfärd med skattepengar (den får ju gärna finnas om aktörerna själva står för kapitalet). Att dessutom låta vem som helst som uppfyller vissa krav, starta skola eller vårdcentral, vare sig behovet finns eller inte är ju ännu märkligare. Särskilt om man betänker Anders Borgs (då det infördes) och även Magdalena Anderssons prat om överskottsmål. Hur ska kommunerna kunna planera om de måste ta ur redan hårt ansträngda budgetar för skolor och vård som inte behövs?
Att sedan höra borgerligheten och Svenskt Näringsliv skrika om marxism och Sovjet när man talar om att förändra systemet är ju än mer patetiskt. Det här extrema systemet har bara funnits i tio år och vi levde inte i Sovjet innan dess. Tvärtom faktiskt.
Visst behöver vi jobba med kvaliteten, men det går ju mycket enklare om alla pengar går till just detta och inte till vinstuttag med skattemedel.

söndag 28 augusti 2016

Planerar SVT för reklam?

Ja, det kan man fråga sig, när man tittar på SVTs kanaler. Mellan varje program följer ett hopkok av trailers för kommande program, samma flera gånger per kväll, så man är helt less när programmet verkligen sänds. Inslagen känns ofta jättelånga och förstör framför allt serier. Ibland tror man att man redan sett programmet. Inte nog med det. Nu har man dessutom börjat göra reklam för sig själv med korta klipp ur olika program.
Det här nästan lika olidligt som reklaminslagen i de kommersiella kanalerna. Samma enfaldiga upprepande. Ibland frågar jag mig om denna programreklam i SVT är en förberedelse för att faktiskt införa reklam också i public service.
I vilket fall går det hela mig på nerverna varje gång jag ska se ett program och sätter mig vid TVn på utsatt tid. Det är som på bio. Där pågår reklamen långt in på filmtiden, för att inte tala om alla spoilers som följer för andra filmer.
Hur ska man slippa alla oönskade inslag på TV?

fredag 26 augusti 2016

Prioritera rätt i hemtjänsten

Igår meddelades att Sollentuna kommun måste spara 20 miljoner på hemtjänsten. Denna summa ska sparas på de äldres tid. Det innebär naturligtvis sämre service, ännu mer stress för personalen eller t o m färre anställda. Det gäller att prioritera uttalade sig den liberala ansvariga politikern glatt. Hemtjänsten har överskridit sin budget heter det. Men hur är det med antalet hemtjänstföretag, som alltid är fria att etablera sig där de vill. De är välkomna att ragga kunder bland de övriga 50-tal eller hur många hemtjänstföretag det nu kan finnas i Sollentuna. I Stockholm finns över 200.
Om kommunen inte behövde ösa skattemedel över mer eller mindre seriösa företag, utan skötte ruljangsen själva, skulle suboptimeringen bli mindre, liksom administration och kontroll. Men kontroll måste ändå finnas, för inte heller kommunens hemtjänst är alltid tiptop.
Men mer skulle kunna satsas på verksamhet istället för vinst och det kanske skulle göra det lättare att hålla budget. Den prioriteringen skulle man gärna vilja se.